Syftet med studien har varit att försöka finna svar pÄ frÄgestÀllningen: Hur uppfattar lÀrare sin profession utifrÄn tid och rum? Och vilka omstÀndigheter Àr avgörande och ligger till grund för lÀrares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att lÀraryrket ska kunna nÄ en högre professionell nivÄ? Metoden som vi anvÀnt oss av för att försöka fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar pÄ enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, dÀr intervjufrÄgorna innehar en lÄg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas pÄ bÀsta möjliga sÀtt sÄ presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utstrÀckning pÄ att lÀrare kÀnner sig stressade i det dagliga arbetet och att de Àr begrÀnsade i sitt yrke utifrÄn den tid som Àr avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet mÀrks hos informanterna utifrÄn att det Àr sÄ mycket de vill ta till vara pÄ och utveckla, men att tiden inte rÀcker till.

Denna undersökning syftar till att med hjÀlp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvÀrdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssÀtt pÄverkar kvalitet och likvÀrdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mÄl, framgÄngsfaktorer och nyckelmÄtt pÄ pedagogisk utveckling Äterkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det rÀcker inte att tala om kvalitet för att kunna mÀta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen Àr att det saknas en gemensam syn pÄ kvalitet och vad kvalitet konkret innebÀr i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och sÀkerstÀlla kvalitet och likvÀrdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Denna uppsats har behandlat 29 kap. 3 § BrB. Paragrafen innehÄller en exemplifierande upprÀkning av förmildrande omstÀndigheter som, vid sidan av vad som Àr föreskrivet för vissa fall, ska beaktas vid straffvÀrdebedömningen. Den första juli 2010 genomfördes en reform av 29 kap. 1-3 §§ BrB, vars ÀndamÄl var att höja straffvÀrdet för vissa brott och samtidigt skapa en mer differentierad straffvÀrdebedömning.

Att bedömning och betygssÀttning av elevers prestationer brister i likvÀrdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att Ästadkomma en ökad likvÀrdighet föresprÄkas i olika sammanhang och ett sÄdant förslag Àr sambedömning. Sambedömning handlar om att lÀrare samverkar kring bedömning och betygssÀttning. Trots att sambedömning förs fram som ett sÀtt att fÄ en större likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning sÄ saknas vetenskapliga belÀgg för sÄdana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att fÄ kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvÀrdig bedömning och betygssÀttning Resultaten visar att sambedömning har effekter som pÄ sikt kan leda till en ökad likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning om den fÄr omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det Àr Àven en process som kan pÄverkas av flera olika faktorer..

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

Problem:Författarna anser att ekonomistudenterna bör fÄ kÀnnedom om vilka krav som kommer att stÀllas pÄ dem efter avslutade studier. De bör Àven fÄ kÀnnedom om Bolognaprocessens inverkan pÄ utbildningsstrukturen och om det kommer att förÀndra arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats Àr att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan pÄ Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger pÄ sekundÀrdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha nÄgon större inverkan pÄ arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs. Arbetsmarknaden i VÀsterÄs Àr ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott pÄ ekonomer. Erfarenhet Àr det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom..

Tillverkande företag inom försvarsindustrin mĂ„ste förhĂ„lla sig till olika lagstadgade regleringar och produktstandarder för att kunna konkurrera med sina produkter pĂ„ marknaden. Eftersom allt fler kunder till försvarsindustrin förutsĂ€tter att potentiella leverantörer Ă€r certifierade enligt ISO 3834 stĂ€lls allt fler företag inför utmaningen att upprĂ€tta ett spĂ„rbarhetssystem i sin tillverkning dĂ„ olika nivĂ„er av spĂ„rbarhet ingĂ„r som ett av flera kvalificerande krav för ISO 3834. Möjligheten att spĂ„ra ingĂ„ende material genom hela förĂ€dlingsprocessen, frĂ„n rĂ„material till slutprodukt, pĂ„verkar i sin tur utformningen av det logistiska systemet.SpĂ„rbarhet, materialhantering och informationsflöden Ă€r studiens nyckelbegrepp och dessa bör beaktas dĂ„ företag verksamma inom försvarsindustrin utformar sina logistiska system. Studiens syfte Ă€r dĂ€rför att utreda hur ett tillverkande företag inom försvarsindustrin kan utforma sin materialhantering för att svara upp mot kunders ökande krav pĂ„ spĂ„rbarhet av material. Studien genomfördes som en fallstudie vid BAE Systems HĂ€gglunds AB i Örnsköldsvik.

Under 1990-talet var det mĂ„nga fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den sĂ„ kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och dĂ€rmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fĂ„talet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.

StraffvÀrdebedömningen Àr en del av pÄföljdsbestÀmningsprocessen i vilken domstolen skall bestÀmma brottets eller den samlade brottslighetens straffvÀrde. FörsvÄrande faktorer kan utgöras av brottsinterna respektive brottsexterna omstÀndigheter vilka skall beaktas vid straffvÀrdebedömningen. FörsvÄrande omstÀndigheter ökar brottets straffvÀrde. De brottsinterna omstÀndigheterna pÄverkar bedömningen av brottsrubriceringen och till vilken grad ett gradindelat brott hör som anges i den sÀrskilda straffbestÀmmelsen. De brottsexterna försvÄrande omstÀndigheterna pÄverkar straffvÀrdebedömningen och skall beaktas först efter de brottsinterna omstÀndigheterna.Den 1 juli 2010 trÀdde lagÀndringar gÀllande straffmÀtning i kraft till syfte att bland annat höja straffen för allvarliga vÄldsbrott och öka spÀnnvidden mellan straffen för brott i allmÀnhet.Reformen innebar att straffen generellt skall höjas för allvarliga vÄldsbrott genom att det vid bedömningen av straffvÀrdet sÀrskilt skall beaktas om gÀrningen inneburit ett allvarligt angrepp pÄ nÄgons liv eller hÀlsa eller trygghet till person.